Ride of hope etapp nio
Ride of Hope är ett etapplopp på 129 mil från Lund till Stockholm. Jag deltog i etapp nio mellan Uppsala och Stockholm (98km typ) söndagen 14/8. Japp, det här inlägget borde ha skrivits tidigare men va fan…
För att komma till Uppsala tog jag pendeln till Märsta och hakade på ett gäng som skulle cykla till starten. Runt 44km tror jag. Tempot var rejält tilltaget för min del och det blev väldigt ryckigt på sina ställen så när vi väl kom fram till starten var jag redan lite småsliten. Som grädde på moset hade jag klätt mig för varmt också.
När jag väl kom fram till ICA Maxi var det tio minuter kvar till start för mellangruppen och eftersom jag inte föranmält mig så var jag tvungen att köa, fylla i lapp, betala, få nummerlapp och fästa nummerlapp på tröjan för att sedan ställa mig i startfållan precis när gruppen rullade iväg. Jag hann greppa en kladdig bulle i farten som jag tryckte i mig med andan i halsen samtidigt som jag jagade ikapp klungan. “Ska du med oss?” frågade tjejen som var grindvakt när jag kom ikapp med en halväten bulle i mungipan. Ja det skulle jag. Ett tag i alla fall för det gick i ungefär ett par mil innan jag väggade helt. Vi kom överens om att jag skulle vänta vid vägkanten på att den långsamma gruppen skulle rulla förbi och det gjorde jag.
Långsamma gruppen var ett gäng hårdingar fördelat mellan cykelkorgsmaffian och ett sponsrat företag som allihop cyklade på enpetare. Hårt.
Jag var så slutkörd att jag hade problem att hålla rullen fastän det gick i max 20 km/h. Efter halva sträckan kom en välbehövlig depå där jag åt och drack allt jag kom över. Tyvärr hjälper inte det när man redan bonkat eftersom det tar timmar för kroppen att få upp energinivåerna igen.
När vi väl närmade oss målet på Gärdet sa jag till en tjej jag cyklade bredvid att det hade varit jobbigare än Vätternrundan vilket hon inte trodde på. Hade jag varit så energilös under Vättern hade jag brutit. Jag hade aldrig tagit mig igenom 30 mil i det skicket.
Så vad lärde jag mig av detta? Jo att äta bör man annars kommer släggan, man kan inte starta ett lopp med minus på energikontot och man ska ta det lugnt innan start. Värma upp javisst men inte stressa halvt ihjäl sig. Och bara för att man klarat 30 mil galant så klarar man inte 14 mil utan att förbereda sig innan.
52 deltagare körde alla etapper, hatten av för dem, och totalt samlade vi ihop 1 001 715kr så hatten av för oss alla!
